Om problemet när folk tror att de har global jävla makt på sociala medier.
Helvete heller att det här ska behöva sägas, men tydligen har vissa människor aldrig greppat vad en blockfunktion faktiskt gör. Och när de sedan kröns till admin i nån sunkig jävla Facebookgrupp där folk hetsar upp sig över stickmönster, träningstips eller huruvida man får ha skor i hemmet – då växer det plötsligt fram en liten diktator i dem. ”Du får inte blockera folk i gruppen!” – ja men dra åt helvete då.
Det är Facebook. Inte din jävla sekt.
När du blockerar nån så försvinner den personen från hela jävla plattformen för dig, inte bara från ditt lilla hörn av internet där ni sitter och diskuterar om höns ska ha jacka på vintern eller ej. Blockering är inte ett grupplokaliserat fenomen – det är globalt. Det är meningen. Och det finns tusen anledningar till varför nån blockas: trakasserier, rasism, sexism, passiv-aggressivt jävla trams, eller bara ren jävla social utmattning. Och det spelar ingen roll om du tycker att ”det stör gruppdynamiken”, för det är inte din rätt att kräva att människor ska tvingas interagera med varandra i någon jävla fejkad harmoni.
Det är inte så att Facebookgrupper lever i vakuum. Folk är med i hundratals grupper, har personliga konflikter, blockeringar, avståndstaganden – precis som i verkliga livet. Fast det här är värre, för här tror varje liten admin att de är fucking Zuckerberg och ska styra över vem som får se vem. Som om ni satt och kodade plattformen själva med er hemmasnickrade jävla moral.
Vet du vad som verkligen förstör gruppdynamiken? Din jävla maktfullkomlighet.
Så här är det, för dig som är för dum för att ha förstått hittills: blockering är en användarfunktion. Inte ett brott mot gruppregler. Det är inbyggt i systemet – det är så det är tänkt att fungera. Du kan inte kräva att nån ska öppna upp sig för potentiella övergrepp, otrevligheter eller bara jävligt oönskad interaktion för din grupps skull. Du har inte det mandatet. Och försöker du ändå ta det mandatet, ja då är du fan farligare än de du gnäller på.
Vill du ha ett community där alla är snälla, glada och sams? Lycka till. Det kommer aldrig hända. Vuxna människor måste få välja vilka de vill interagera med – och vilka de vill slippa se ens jävla profilbild på. Det är inte upp till dig.
Så sluta tro att du är nån slags digital messias för att du modererar ett jävla kattforum med 150 medlemmar. Du är en glorifierad städare i ett kommentarsfält. Inte Gud.
Jaha, är det dig dom blockerat?
Skärp dig då för helvete! Om du som admin är den som är blockerad, kanske det handlar om att du gjort något jävligt korkat nån annanstans. Det är inte att folk är elaka – det är att folk inte vill ha med dig och ditt självförhärligande helvetesjag att göra. Kanske är det dags att rannsaka varför du blir utkastad ur fler sammanhang än vad du blir inbjuden till? Jodå, vi vet att det finns idioter som blockar admin för att de tror att de inte ska synas och går under radarn när de spyr ur sig egna regelbrott – men den mängden rövhål är försumbar i förhållande till blockeringsfunktionens syfte.
Och ja, vi vet också att det finns datinggrupper på Facebook med märkliga och halvgenomskinliga premisser kring synlighet och blockeringar – men det förändrar inte grundproblemet. Folk har fortfarande skäl att röra sig på sociala medier på ett visst sätt, särskilt om de blivit trakasserade. Det handlar inte om att sabotera gruppregler, det handlar om att kunna andas utan att stirras ner av sin förövare.
Blockering är självförsvar.
Blockering är vettigt.
Blockering är ett verktyg.
Och framför allt – det är inte din jävla sak.