En arg ledare för alla som tror att tystnad på tre minuter är en konspiration. Lugn. Drick vatten. Sluta skrika. Läs.


Spoiler: ”Vänstern” är inte din kundtjänst

Vem är den där mystiska Vänstern som du pingar som om den var en 24/7-chattbot? En monolit? Ett hemligt callcenter? Nej, det är en brokig soppa av människor, grupper, partier, fack, skribenter och random konton med kattavatar. De sitter inte i ett jävla war room och väntar på din notis.

Det som händer när du vrålar ”VAR ÄR VÄNSTERN NU DÅ?!?” tre sekunder efter att en skärmdump landat är att du bygger mer ljud än ljus. Algoritmerna gnuggar händerna, klickindustrin jublar, och du används som gratis siren. Grattis – du är reklamskylt.

Tystnad är inte samtycke – och ingen har en skyldighet att kommentera allt. Alla är inte intresserade av allt, och det är faktiskt helt jävla okej. Du kräver omedelbar, koordinerad moralteater. Varför? Nyheter tar tid. Fakta måste kollas. Perspektiv skrivs inte fram i caps lock. ”Ingen har sagt något” betyder sällan att ingen har sagt något – det betyder att du inte orkat leta. Lika delar lathet och dopamintörst.

Vill du ha snabbreaktioner utan fakta? Det heter rundgång – det är därför din feed låter som en siren på heltid.

Scoop som inte är scoops – hur du kan lära dig nåt!

Före du plockar fram megafonen, testa detta:

  1. Finns det källor? En skärmdump med crop är inte källa.
  2. Är det verkligen tyst? Sök bredare än din bubbla. Nej, din favorit-influencer räknas inte som arkiv.
  3. Är ”vänstern” ens relevant aktör här? Om ämnet gäller lokal bygglovshantering i Vällingby behöver du kanske inte anropa Marx spöke.
  4. Är du konsekvent? Krävde du samma energi förra gången när det inte passade din storyline – eller tog du långlunch just då?
  5. Vem tjänar på paniken? Om svaret är ”kontot som postade” eller ”plattformen” – då är du betald med din uppmärksamhet.

”VAR ÄR DITT JÄVLA PERPSEKTIVTÄNK???!”

Stavningen skvallrar om brådska och brist på tankearbete. Perspektiv handlar inte om att vråla högst, utan om att väga flera sanningar samtidigt: makt, sammanhang, mönster, historia. Du vet – tänkande.

Så här funkar perspektiv när man inte skriver på kylskåpsdörren med ketchup:

  • Zooma ut: Är händelsen representativ eller ett enskilt haveri?
  • Sätt i system: Hur ser strukturen ut? Finns forskning, data, återkommande fall?
  • Följ pengarna: Vem gynnas av att detta blir skandal just nu?
  • Kolla lag och praktik: Vad är faktiskt möjligt att kräva av vilka aktörer – och varför?

Den tvådygnsregel du hatar men behöver

Vill du vara vuxen på internet? Ge större frågor 48 timmar innan du kräver massreaktioner – och fatta att inte allt är allas ansvar. Alla behöver inte reagera på samma sak. Det finns fler platser än din feed, fler prioriteringar än din ilska.

Inom den tiden hinner:

– fakta revideras (förlåt, men det är standard),
– drabbade få en röst,
– ansvar på riktigt identifieras,
– och intelligenta analyser skrivas av folk som gör mer än att fota sin panna i badrumsspegeln.

Vill du ändå vara först ut? Fine. Var först med källor – inte med caps.

Så här låter det när du faktiskt hjälper:

– ”Här är vad som har hänt (källa A, B). Här är varför det spelar roll.”
– ”Det här liknar tidigare mönster (exempel X, Y). Vad säger facket, jurister eller forskning?”
– ”Om du tillhör grupp Z – detta är konkreta sätt att agera.”
– ”Jag vet inte allt än. Jag återkommer när jag läst mer.”

Stjäl gärna dessa rader istället för att yla. Se? Fortfarande skarpt. Noll skrik. Max innehåll.

Men om någon verkligen är tyst då?

Bra. Då kan du:

  1. Fråga rakt: ”Har ni sett detta? Planerar ni att kommentera?” (utan cirkus – och bara om det faktiskt berör dem!). Men fråga med nyfikenhet, inte som ett jävla förhör. Kanske är de tysta för att de inte bryr sig, kanske för att de gör något viktigare.
  2. Gör jobbet själv: Skriv den där texten. Lyft rösterna som saknas. Bär analysen – men bara när det är relevant. Om folk inte säger något, ta reda på varför – och fråga där folk faktiskt bryr sig, inte i nån random tråd för show.
  3. Bygg istället för att bränna: Organisera en saklig tråd med uppdateringar och källor när det hör hemma där. Om det inte gör det – håll käften, gå vidare och låt folk vara tysta i fred.

Släpp megafonen, skaffa ryggrad

”Var är vänstern nu då?!” är inte en fråga. Det är en pose. Ett billigt trick för billiga likes. Om du vill vara användbar – tänk först, posta sen. Annars är du bara ännu en capslockad megafon för nästa runda skräp. Och ja: ”perspektivtänk” stavas fortfarande perspektiv.

Gör om. Gör rätt. Sluta skrika. Börja tänka.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *