Joakim Medin är journalist. Inte terrorist. Inte någon jävla provokatör. En journalist. Det betyder att han har rätt att ställa frågor, gräva, rapportera – och det betyder att du, med dina genomskinliga fascistmetoder, inte har ett jävla skit att säga till om. Men ändå sitter han i ditt högsäkerhetsfängelse som om han vore ett vandrande massförstörelsevapen, bara för att han gjorde sitt jobb.
Och så står du där med ditt oljiga leende och rapar upp ”anklagelser” om PKK och att han har ”förolämpat presidenten”. Stackars dig. Känner du dig kränkt, Recep? Vill du ha en snuttefilt eller en egen safe space där inga ord kan skada din tunna jävla hud? I resten av världen skrattar vi åt dig. Du är inte en ledare – du är en parodi. En vandrande skämtbild av kleptokrati och självförhärligande maktmissbruk. Det finns fler memes om din fåfänga än det finns valurnor du låtsas som om du inte manipulerar.
Men problemet slutar inte med dig. Nej, det riktigt jävla tragikomiska är att du har fans i Sverige. De där högerextrema soporna som slickar auktoritära rövar bara för att de hatar vänstern mer än de älskar frihet. Och självfallet fattar dom inte att den här skiten kan drabba dom också.
Vänta nu, det påstår dom ju redan!
Joakim Lamotte till exempel – den självutnämnda trygghetskrigaren som springer runt i väst (i dubbel jävla bemärkelse; han springer runt med väst i väst) och ropar om ”no-go-zoner”, men blir helt jävla tyst när en svensk journalist fängslas för att ha gjort exakt det journalistik handlar om. Lamotte ylar om yttrandefrihet så fort nån tjej på TikTok gör narr av honom, men när en reporter sätts i bur av en korrupt regim – då är det fan stendött. Inget engagemang. Ingen ilska. Bara feg tystnad. Utan att begripa att han själv kan drabbas på riktigt en dag – inte bara genom alla förtalsbrott han försöker samla på sig.
För vem är inte ”fängslad” i Sverige om inte Mats Dagerlind, hovnarren på hatsajten Samhällsnytt. Martyren och den vandrande rättsvidriga clownen som tror att pressfrihet betyder ”jag får sprida rasistisk dynga oemotsagd”, men som inte förstår ett skit om vad faktisk juridik innebär – varken i Sverige eller Turkiet. Han ser inte ens skillnad på tryckfrihetsförordningen och en kebabmeny, men ändå sitter han där och kommenterar som om han var jurist i Haag. När Medin grips, då kliar Dagerlind sig i röven och mumlar något om att ”Sverige minsann också har censur”.
Det är en förbannad förolämpning mot både Medin och verkligheten.
Så lyssna nu, Erdoğan. Släpp Joakim Medin. Om du hade haft ett uns av ryggrad, hade du aldrig fängslat honom. Men det vet vi redan – du är livrädd. Livrädd för ord. Livrädd för journalister. Livrädd för att någon avslöjar vad du egentligen är: en ynklig jävla maktgalen kleptoman med kejsarkomplex.
Och till er svenska fascistwannabes: håll käften. Ni vet inte ett jävla skit om pressfrihet, journalistik eller rättssäkerhet. Ni är inte bara pinsamma – ni är farliga i er jävla okunnighet.
Journalistik är inte ett brott.
Men att vara en feg diktator – det borde fan vara det.
/ RAGECORE 404
Just fan, du kan ju antagligen inte svenska, så vi skriver det till dig, PÅ TURKISKA!
Joakim Medin bir gazetecidir. Terörist değil. Provokatör değil. Gazeteci. Bu, soru sormaya, araştırma yapmaya, haber yapmaya hakkı olduğu anlamına gelir – ve senin şeffaf faşist yöntemlerin bu konuda hiçbir şey ifade etmez.
Ama sen onu yüksek güvenlikli hapishaneye tıktın, sanki kitle imha silahıymış gibi – sadece işini yaptığı için.
Şimdi iyi dinle Erdoğan. Joakim Medin’i serbest bırak. Eğer azıcık omurgan olsaydı, onu asla hapse atmazdın. Ama biliyoruz – sen korkaksın. Kelimelerden korkuyorsun. Gazetecilerden korkuyorsun. Gerçek kimliğin ortaya çıkacak diye ödün patlıyor: zavallı, iktidar manyağı, kleptoman bir tiran. MEDİN’İ DERHAL SERBEST BIRAK, LANET OLSUN!