Här har vi honom igen, Sveriges egen lillefjutte till starr-minister, Ulf Kristersson, som trippar runt i Kiev och låtsas vara en världspolitisk tungviktare. Med en min som om han bar hela världens öde på sina smala axlar, försöker han mästra både USA, Ukraina och Ryssland – trots att han knappt kan hålla styr på sin egen regering.
Och vem kliver in som den allvetande gurun i dramat? Jo, självaste Kristersson, som med sin sedvanliga brist på insikt spottar ur sig floskler som om han vore nån slags geopolitiskt orakel.
Kristersson: ”Det är ju bara felaktigt” – no shit Sherlock?!
När Trump sprider sina sedvanliga skitsnack om att ”Ukraina startade kriget” försöker Kristersson slå tillbaka med… ja, ett fullkomligt livlöst och intetsägande konstaterande:
– Det är ju bara felaktigt.
Verkligen? Är det det bästa du kan klämma ur dig, Uffe? Som om Putin plötsligt skulle släppa sina ambitioner för att Sveriges lilla skolprefekt rynkar på pannan och säger att han inte håller med. Du tror att du låter bestämd, men du låter som en lärare som säger ”du får en varning” till en elev som redan har tänt eld på hela jävla klassrummet.
Transatlantiskt stöd – men vi ska göra mer?
Sedan försöker han balansera sin lilla balansgång genom att spela både lojal och oberoende samtidigt.
– Europa kan göra mer – och Europa gör mer. Men det är bättre om vi gör det transatlantiskt.
Ah, klassisk Fjantesson-logik: vi ska göra mer, men vi gör redan mycket, och vi borde helst låta någon annan göra det åt oss. Jävligt tydligt, tack för den briljanta analysen.
Och så klart kommer den eviga, tomma hyllningen till USA:s stöd.
– USA har varit den enskilt största bidragsgivaren till Ukraina.
Ja, det var de – när Biden var president. Men nu har vi Trump i rullning igen, och han behandlar Ukraina som en gisslan i sitt storhetsvansinne. Men visst, låt oss låtsas att USA:s linje är densamma oavsett vem som sitter i Vita huset, för den typen av verklighetsförnekelse är ju ändå ditt expertområde, Kristersson.
”Ha is i magen” – Sveriges lösning på alla problem
När han sedan får frågan om hur Sverige och Europa ska reagera på USA:s alltmer Kreml-vänliga retorik, kommer det som bara kan beskrivas som ett mästerverk i tomt prat:
– Jag tror att det är svårt att förstå vad som händer – och det är svårt att veta vad som är ord och vad som också blir handling i verkligheten.
Jaha? Är det svårt att förstå? Ja, vi märker det.
Och sedan den klassiska svenska politikerfrasen som betyder ”vi tänker inte göra ett skit”:
– Ta det som sägs på allvar – men ha is i magen.
”Ha is i magen”? Vad fan betyder det ens? Att vi ska sitta här och hoppas på att allt löser sig av sig självt? Putin rullar in sina tanks, Trump vill sälja Ukraina till högstbjudande, och Sveriges strategi är att chilla? Fantastiskt.
Kristersson spelar världspolitiker – men ingen bryr sig
Som vanligt försöker Fjantesson spela viktig genom att åka runt och prata om hur viktigt allt är. Han står där på Kievs tågstation, fotograferas bredvid diverse europeiska ledare och låtsas som att hans ord väger något. Men sanningen är att han är en statist i ett spel där de verkliga besluten fattas långt över hans nivå.
Hans närvaro förändrar ingenting. Hans uttalanden betyder ingenting. Och hans lilla ”ha is i magen”-strategi är exakt den passivitet som har gjort Sverige till en obetydlig liten nickedocka i världspolitiken.
Men visst, fortsätt du, Uffe. Fortsätt låtsas att du har nån jävla kontroll över läget. Vi vet alla att du lika gärna kunde suttit hemma och spelat patiens – det hade haft precis samma effekt på Ukrainakriget.